Årets julklapp 2026 är startnumret till ett motionslopp, enligt HUI. Men risken finns att den verkliga julklappen i år blir AI-bluffen. Den uppfyller kriterierna att det ska handla om något som speglar vår samtid, är något nytt eller ett nyväckt intresse.
AI-bluffen riskerar att bli det som definierar julhandeln år 2026, då vi redan nu kan se ett stort antal konsumenter som blir lurade av olika former av AI-innehåll i sociala medier och på webben generellt.
I morse berättade Nyhetsmorgon på TV4 om julälskaren Sören Johansson som trodde att han hade gjort årets julfynd. Men den pampiga, lysande tomtesläden från Facebook-annonsen visade sig vara något helt annat när paketet kom fram. Släden var en liten miniatyr och inte en stor dekoration för trädgården. Innehållet i annonsen var såklart helt AI-genererat och motsvarade inte alls hur produkten såg ut verkligheten.
Samma scenario utspelar sig nu överallt i sociala medier. Häromdagen vittnade en person om att den champagne-kalender hon köpt inte innehåll riktiga flaskor, inte ens små, utan låtsasflaskor som var små som ett cerat. Även här hade hon lurats av AI-genererade produktbilder i Facebook-annonser.
Listan kan göras lång, det är lätt att hitta olika typer av julkalendrar med AI-bilder som lurar köparen. Det är whiskykalendrar där flaskorna inte innehåller whisky utan bara är små dekorationer att hänga i julgranen och de innehåller färgat vatten.
Andra butiker ger sken av att vara lokala, men är antagligen bara någon form av drop shipping utan någon som helst lokal koppling. Som till exempel klädföretaget som utger sig för att ligga på Drottninggatan 12 i Stockholm, vilket det naturligtvis inte gör. Alla produktbilder är gjorda av AI och utan att veta något om produkternas kvalitet så finns det ju alltid en risk med liknande företag att varorna inte håller vad bilderna lovar.
Så undviker du att bli lurad av AI i julhandeln
AI-genererade produktbilder kan få en vara att se större eller mer påkostad ut än den är. Innan du köper något via en annons i sociala medier, ta några minuter för att kontrollera vad du faktiskt beställer och vem du handlar av.
- Läs produktbeskrivningen. Kontrollera mått, material och vad som ingår. En bild på flaskor säger till exempel inget om vad de innehåller. Om en viktig uppgift saknas, fundera på om det är för att butiken inte vill att du ska få reda på det.
- Bedöm erbjudandet kritiskt. Är priset för bra för att vara sant, då är det antagligen en bluff. Du får inte 24 små flaskor prosecco för 349 kr.
- Gör en omvänd bildsökning. Sök på produktbilden och se var den dyker upp. Om flera butiker använder samma bild men anger olika mått, material eller innehåll, kontrollera vad som faktiskt gäller innan du köper. Eller om de andra butikerna inte känns seriösa, då bör du avstå.
- Kontrollera vem som står bakom butiken. Leta efter företagsnamn och kontaktuppgifter och se vart en eventuell retur ska skickas. Om butiken uppger att den har en fysisk butik kan du söka på adressen och se vad som finns där. Är det ett namn du känner igen, om inte, avstå.
- Sök efter omdömen och kundbilder utanför butikens egen sajt. Sök på både butikens och produktens namn. Bilder från personer som fått hem varan kan hjälpa dig att bedöma storlek och kvalitet.
Om du inte kan få svar på vad du köper eller vem du köper av, avstå från köpet.












