Kategori: politik

Så annonserar partierna på sociala medier

Med mindre än ett år kvar till nästa riksdagsval så hårdnar konkurrensen om väljarnas uppmärksamhet i olika medier, så även förstås i sociala medier. Dagens Industri har gjort en genomgång av hur mycket pengar riksdagspartierna spenderar på annonsering i sociala medier och skillnaderna är ganska stora.

De är störst på sociala medier

Socialdemokraterna har sedan 15 april 2019 och fram till 29 november 2021 spenderat 2,9 mkr på sponsrade annonser på Facebook och Instagram, för de egna partikontona.

partier annonsering sociala medier

Näst mest annonspengar har Centerpartiet spenderat, under perioden totalt 2.045.144 kr. Dessa två partier står ut som de med klart störst plånbok. Därefter kommer Moderaterna (knappt 1,2 mkr), Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Vänsterpartiet och allra sist Sverigedemokraterna som endast spenderat 193.544 kr.

Centern och Kristdemokraterna är de partier som spenderat klart mest annonspengar på att sponsra inlägg från partiledarens egen sida, alltså Annie Lööf och Ebba Busch konton i sociala medier.

Att det är så stora skillnader mellan riksdagspartierna beror förstås på olika faktorer som strategi och budget, men också på förmågan att nå ut med inlägg organiskt och engagera sina följare. Där vet vi sedan tidigare att SD har en stor fördel. En genomgång i Dagens Nyheter tidigare i år visade att av alla riksdagsledamöter så är Jimmie Åkesson allra störst i sociala medier.

Åkesson nådde över 3 miljoner interaktioner på Facebook, Twitter och Instagram under en tolvmånadersperiod, långt fler än övriga. Noterbart är att främsta socialdemokratiska riksdagsledamot är Annika Strandhäll på nionde plats i rankingen, med ett engagemang på 470.000, alltså en knapp sjättedel av Åkessons.

Vi kan säkert räkna med att partiernas budgetar för annonsering i sociala medier kommer att öka avsevärt under valåret 2022. Det ska bli intressant att följa.

Syntetisk media och deep fakes

Nyligen spreds en 64-sidig rapport om Joe Bidens son Hunter Biden med påstådd underrättelseinformation i syfte att smutskasta far och son. Rapporten ska ha varit skriven av en schweizisk analytiker vid namn Martin Aspen och analysfirman bakom rapporten kallades Typhoon Investigations. Rapporten verkar av allt att döma vara påhittad, liksom analysfirman och analytikern. Inte nog med det, Martin Aspens profilbild är framtagen av artificiell intelligens, AI.

Under året som gått har ”deep fakes” blivit allt mer omtalat, dvs att det idag blir allt enklare att framställa falska videofilmer med hjälp av AI. Ofta behövs inte mer än ett fåtal fotografier för att dataprogram ska kunna skapa falska filmer med en kändis eller annan person. Ett något bredare begrepp är syntetisk media, eller synthetic media på engelska. Det står för media (ljud, bild, video) som framställts med hjälp av AI. Ett sånt exempel är Richard Nixons (fejkade) tal om den misslyckade månlandningen 1969 (som ju lyckades).

Vi ser nu också att det i samband med det amerikanska valet kommer fram exempel på syntetisk media som används både dolt (se exemplet Hunter Biden ovan) och helt transparent. Här nedan är en aktuell film som skapats med en ung kille som sköts ihjäl i en skolskjutning 2018.

Syntetisk media och deep fakes kommer bara att bli mer avancerat, svårare att avslöja och allt vanligare, ju enklare det blir för vem som helst att framställa falska klipp med hjälp av öppen programvara. Det är redan svårt att med blotta ögat se att ett fotografi som skapats av ett AI. Varje gång man går in på sidan https://thispersondoesnotexist.com så visas ett realistiskt foto av en person som faktiskt inte existerar.

Poddar om deep fakes och syntetisk media

Här är två bra och aktuella poddar som behandlar ämnet just nu, som jag rekommenderar.

Making Sense – The information apocalypse. Sam Harris möter författaren och journalisten Nina Schick som skrivit mycket om AI. Klicka på länken för att lyssna.

Brave New Planet – Deep fakes and the future of truth. Podd med Dr. Eric Lander, president and founding director of the Broad Institute of MIT and Harvard.

Influencers stoppas i statlig marknadsföring i Australien

Influencer marketing, alltså marknadsföring genom inflytelserika profiler inom sociala medier, har ökat lavinartat de senaste åren. En undersökning i USA visade att nästan 4 av 10 marknadsförare planerade att öka sina budgetar för influencer marketing inför 2018.

Rätt genomfört kan influencers ha ett stort genomslag i en kampanj, men det finns såklart även risker, som att företag riskerar att anlita profiler med en stor mängd falska följare, eller att andra tveksamheter uppstår kring samarbetet. Unilever satte tex i somras ner foten kring samarbeten med profiler med fejkföljare och oäkta engagemang.

Inom politiska kampanjer är det heller inte helt okontroversiellt och häromdagen kom nyheten om att Socialdemokraterna i Stockholm hade erbjudit unga personer med många följare i sociala medier upp till 4000 kr för att skriva positiva inlägg och föra ut partiets politik. Efter att saken uppmärksammats i Aftonbladet gick inte partiet vidare och man säger att man inte har något liknande samarbeten i samband med valet i september.

Australien stoppar influencers i kampanjer för myndigheter

I Australien har olika myndigheter medverkat i flera pinsamma samarbeten vilket lett till att regeringen nu infört ett totalstopp för att anlita sociala medie-stjärnor i kampanjer för federala myndigheter. Till exempel samarbetade australiensiska försvaret med Youtube-profilerna Alen Catak och Elliott Watkins för att marknadsföra flygvapnet till tonåringar. Men kampanjen fick kritik från försvarsminister Marise Payne när det kom fram att Catak tidigare skämtat om våldtäkter, kallat kvinnor för horor och använt homofobiska och antisemitiska uttryck.

Svenska influencers intresserade av att påverka valet mot betalning

Flera liknande misstag i Australien visar återigen vikten av en noggrann granskningsprocess för att säkerställa att influencers stämmer överens med organisationens värderingar.

Nyligen undersökte P3 Nyheter om det gick att få svenska influencers att marknadsföra politiska åsikter i valet och ett flertal visade intresse. Om vi får se några riktiga betalda samarbeten i årets val återstår att se. Jag skulle inte bli förvånad om det förekommer.

Följ bloggen på Facebook för fler nyheter om sociala medier.

Uganda inför skatt på sociala medier

I Sverige har det varit debatt kring Telias erbjudande om att privatkunder kan surfa fritt på sociala medier som Facebook, Snapchat och Instagram. Detta på grund av hotet mot nätneutraliteten och tanken att all data ska behandlas lika. I Uganda har man nu delvis gått åt motsatt håll, då regimen infört skatt på sociala medier.

Användare i Uganda kommer nu att krävas på en skatt om 200 schilling, motsvarande cirka 40 öre om dagen för att surfa på sociala tjänster som Facebook. Kostnaden ska läggas på mobilabonnemanget. Motiveringen till den nya skatten är att öka intäkterna till statskassan, men kritiker hävdar att det enbart är ett sätt att kväva kritiken mot den sittande presidenten Yoweri Museveni.

”Detta är ett nytt verktyg för att kväva yttrandefriheten och medborgares möjlighet att organisera sig, vilket staten inte haft kontroll över,” sa Nicholas Opiyo, en advokat som också är chef för en lokal rättighetsorganisation.

Att lägga skatt på kanaler för kommunikation mellan medborgare låter som en väldigt dålig idé, man får hoppas att beslutet kan upphävas.

Krav på tillstånd för drönare slopas i sommar

drönare

Sedan en kontroversiell dom i Högsta Förvaltningsdomstolen i höstas så blev det i princip omöjligt för privatpersoner och företag att få tillstånd att flyga med drönare utrustad med kamera. Regeringen har dock agerat för att få till nya reglar och idag rapporterar Dagens Industri om att en ny lagrådsremiss föreslår att kravet på tillstånd för den privata sektorn slopas.

En lagrådsremiss är ett utkast till en ny lag som skickas till Lagrådet och därefter kan riksdagen besluta om den nya lagen. Enligt förslaget till lag ska drönare inte omfattas av kameraövervakningslagen och tillstånd behövs inte längre.

”Det här innebär inte att det blir fritt fram att använda drönare precis hur man vill. Utan använder man drönare för att till exempel ofreda personer eller till kränkande fotografering då finns det annan lagstiftning som förbjuder det redan”, säger Morgan Johansson till DI.

Den nya lagen väntas börja gälla 1 augusti 2017.

Fotnot: Tekniska Muséet höll en paneldebatt om drönare och kameraförbud nyligen. Den går att se här.

För fler nyheter om sociala medier, prenumerera gärna på blogginlägg via epost.