Många trendspanare spår att ”content curation” kommer att bli nästa stora trend inom sociala medier. Bland annat har Brian Solis utnämnt 2011 till the year of information curation and the dawn of the curator. Men fram till nu har vi inte haft någon bra svensk översättning av ”curation”. Därför kontaktade jag Språkrådet för att höra vad de rekommenderade av de olika förslag som några av oss diskuterade på Facebook nyligen (t ex kuratera eller curera).
Språkrådet svarade att ”kuratera” var den bästa översättningen.
”Kuratera” är det bättre ordet att använda. […] I betydelsen ’vara kurator för en utställning’ hade vi med ordet i nyordslistan i Språkvård 2003/1. Men det var inte ens helt nytt då utan vi har hittat ett belägg från 1996. Även varianterna kurera och kurra har förekommit, den senare vardagligt. Det är alltså verbet till kurator (oftast stavat curator) och innebär ordna en utställning.
Betydelsevidgningen till att också röra de sociala medierna tycks föga oväntat ha börjat i engelskan. Det är helt naturligt att vi lånar in den betydelsen också i svenskan – dock efter viss anpassning till svenskans stavning. ”Curate” bör vara ”kuratera” på svenska; ”curera” bedömer jag som olämpligt.
Från detta råd kan vi därmed föreslå följande översättningar av olika ord som har med curation att göra (kommentera gärna om ni anser det borde heta något annat).
- Curate – Kuratera
- Curator – Kurator
- Curation – Kuratering
Kuratering kan alltså bli ett av årets stora modeord då mycket talar för att det är en bra beskrivning på en trend inom kommunikation. Ser vi tillbaks på hur vi hittat information genom historien, så sker det hela tiden en utveckling. På grund av det allt mer växande informationsflödet uppstår behov av filtrering för att sortera ut intressant innehåll ur bruset. Tidigare har vi lutat oss mot massmedierna som har filtrerat ut intressant nyheter åt oss. Därefter även registersajter som tidiga Yahoo som försökte strukturera upp webben i olika kategorier, vilket förstås inte fungerade i längden när mängden information växte exponentiellt. Till slut blev det omöjligt att definiera vilka sajter som var relevanta just för mina behov. Sedan kom sökmotorer som Google och lärde oss hitta information på ett bättre sätt genom att ranka individuella sidor bland annat med hjälp av inlänkar som ett mått.
Nu finns det de som menar att Google inte är ett tillräckligt bra sätt att hitta rätt information i alla lägen längre, bland annat på grund av att vi i realtidswebben visserligen fortfarande vill hitta rätt information, men vi adderar dimensionen tid, dvs ”jag vill veta vad som händer just nu” och även en individdimension, dvs ”vem gör vad nu”. John Batelle menar i den texten att vi går från en webb fokuserad på sajter och innehåll till en webb fokuserad på människor.
Vad är då kuratering i korthet? I ett bredare perspektiv definieras ”digital curation” såhär på Wikipedia: ”Digital curation is the selection, preservation, maintenance, and collection and archiving of digital assets”.
Brian Solis skriver bland annat följande om curation: ”discovering, organizing, and sharing relevant and interesting content from around the Web through their social streams of choice”.
Om jag ska ge mig på ett försök till en svensk defintion av kuratering inom digitala medier, så vill jag föreslå:
”En process för att upptäcka, filtrera, kommentera och dela information genom sociala medier.”
Det finns många aktiviteter som kan falla inom en sådan definition och det kan till exempel röra sig om att samla ihop intressanta nyheter/länkar och lägga upp på sin blogg tillsammans med egna kommentarer. Kan göras från RSS-läsare som Google Reader eller som jag gör genom att dela länkar från Delicious direkt till den här bloggen. Exempel: Jardenberg kommenterar.
Andra kan helt enkelt använda Twitter för att sprida utvalda länkar inom olika ämnen och det kan också vara ett slags kuratering.
Vad vi ser nu är också att det växer fram ett antal tjänster med den uttalade målsättningen att vara verktyg främst för kuratering av innehåll. Några av de mer intressanta exemplen är:
Curated.by
En tjänst för att samla ihop och dela med sig av innehåll från en mängd tjänster. Först enbart från Twitter, men när de lanserade sin bookmarklet så kunde användarna dela med sig av innehåll från vilken typ av sajt som helst. Innehåller också en social dimension då man kan följa andra personer och även individuella kuraterade listor. Dessa listor går också att bädda in till exempel på sin blogg. En bra sak är också att man får statistik över hur många som tittat på en viss lista. Vill ni se ett exempel kan ni kika på min lista över aktuella nyheter inom sociala medier här: http://www.curated.by/kullin/social-media
Qrait.com
Liknar Curated.by väldigt mycket. Varje delat objekt kallas en ”atom” och de samlas i listor, eller ”molecules”. Även här kan du embedda olika listor, använda bookmarklets och följa andra användare. Den känns inte lika snyggt gjord som Curated.by och verkar inte heller ha kommit lika långt i varken utveckling eller tillägg av beta-användare. Dock värt att hålla ögonen på. Ett exempel på en molecule som jag skapat är denna, om sociala medier förstås. http://qrait.com/users/kullin/social-media
Curate.us
Curate.us bygger på att man tar ett snap-shot – klipper ut en bild – av den länkade sida man vill dela med sig av och sedan skickar man den till kanaler som Posterous, Twitter, Facebook, Tumblr eller Buzz. Jag har provat att göra detta men är inte säker på att jag är så förtjust i formatet (än).
Paper.li
Samlar automatiskt ihop tweets från listor av användare, kan vara specifika listor eller samtliga du följer på Twitter. De länkar som dessa konto delar med sig av på Twitter sammanställs dagligen i ett magasinsliknande format. Ett exempel som jag skapat baseras på en lista av över 200 svenska företag på Twitter, vilket kan vara intressant att titta på för att se vad företag delar med sig av för information. ”Svenska företag twittrar” hittar du här: http://paper.li/kullin/svenskaforetag
Storify.com
Ett verktyg för att samla information om specifika ämnen, lite på samma sätt som övriga, men känslan man får med Storify är lite mer att det är till för att bevaka händelser över en viss tid, till exempel översvämningarna i Australien eller ett politiskt val, snarare än ett ämne över lång tid. En nackdel med Storify verkar vara att det inte går att följa andra på något enkelt sätt (inte som jag hittat iallafall), vilket gör att den sociala dimensionen inte finns där på samma sätt. Jag har dock inte utforskat Storify så mycket ännu men ett exempel på hur en ”story” kan se ut ser ni här: http://storify.com/kullin/social-media
Utöver dessa finns också verktyg som Pearltrees och Scoop.it för att nämna några, och kanske även Amplify, Tumblr och Posterous passar i sammanhanget. Jag har inte provat alla tillräckligt mycket för att göra en bedömning av hur de fungerar, men Pearltress grafiska gränssnitt är iallafall väldigt annorlunda jämfört med de övriga. Oavsett vilka verktyg som vinner i längden så tror även jag att 2011 blir ett år med mycket fokus på kuratering (eller vad vi nu kommer att kalla det).
