DN | Sociala medier

DN lurades av parodi-Zlatan på Twitter

Många har blivit lurade av vad man trott var den riktige Zlatan Ibrahimovic på Twitter. Inte ens det konto som bekräftats av hans PR-byrå visade sig ha någon substans. Antingen var det aldrig Zlatans eller så orkade de bara inte fortsätta uppdatera. @Ibra_official har inte uppdaterats sedan i februari. Idag var det dags igen när Dagens Nyheter citerar ett parodikonto i tron att det är den riktige Zlatan.

Men i beskrivningen till kontot @ZIbrahomovic står det tydligt i beskrivningen att det inte är ett officiellt konto.

”Uppvuxen i Rosengård. Bor i Paris. Pappa. Fotbollsspelare. Får en Seger varje kväll. Ja ni vet vem jag är… OBS! Detta är ett Parodi konto.”

Här är den påstådda Zlatan-tweeten:

Ronaldo kommer aldrig att spela i PSG. Det tillverkas nämligen inte så mycket hårspray i Frankrike som han kräver.

— Zlatan Ibrahomovic (@ZIbrahomovic) september 5, 2012

Läs också gärna mitt inlägg om ”The problem with Twitter handles of sports stars”.

DN:s expertbloggare kopierar från andra bloggare

På DN.se idag så svarar DN’s karriärrådgivare Charlotte Hågård på frågan om man måste finnas med på Facebook idag för att få ett jobb. Ett av råden är att man bör söka runt på nätet för att se hur andra har gjort för att marknadsföra sig. Det verkar Hågård ha gjort, för hela första stycket är lyft från detta blogginlägg av Joakim Lindström, med några få justeringar. Att det inte råder någon tvivel om att texten är tagen från Lindströms blogginlägg blir tydligt när man jämför de olika versionerna. Hela satser och meningar är ordagrant återgivna och i några fall bara justerade där ”man” är utbytt till ”du”.

Även meningen ”Hitta positiva förebilder i människor som använt sociala medier på ett bra sätt i sitt sökande efter nytt jobb.” är helt ordagrant tagen från Nina Jansdotter (jag hittade den via den här sajten som rankar bra i Google på söka jobb i sociala medier). Därifrån verkar också detta citat taget, med viss justering: ”Att bygga upp ditt personliga varumärke tar tid. Du behöver avsätta tid för att bygga dina goda relationer på nätet som du sedan kan ha nytta av när du söker jobb.”

Hågård anser, liksom jag, att om man är duktig på ett område kan man starta en expertblogg för att visa andra vad man kan. Men om man gör det bör man skriva sina egna texter, eller åtminstone länka till sina källor, annars kan din expertblogg bli ett ”career ending move”.

Tipstack till Joakim Lindström som noterade likheter i texterna först.

Olycklig annonsplacering på DN.se

Nyligen cirkulerade både fejkade och riktiga bilder på en olycklig placering av en IKEA-annons i DN. Jag tyckte nog inte att det var så mycket att kritisera, snarare lite komiskt. Idag ser vi dock en ny placering av en annons som känns än mer fel. I ett videoklipp på DN.se där man visar hur de två planen vid terrorattacken 11 september flyger in i skyskraporna på Manhattan ligger först en reklamfilm från mobiloperatören 3. I filmen flyger 3-4 kycklingar in i ett ägg som sedan rasar ner och avslöjar en ny telefon från SonyEricsson.

Man kan resonera om huruvida det ska vara helt vattentäta skott mellan annonsavdelning och redaktion. Oavsett vad man anser om det så kan man inte som annonsör vara nöjd med den här placeringen.

Tunna tidningar utan annonser

24/20/16. Det verkar vara ”framgångsreceptet” en vanlig vardag för Sveriges tyngsta dagstidningar. I morse när jag tog in min Dagens Nyheter från brevlådan så kändes den extremt tunn. De tre delarna bestod av totalt 24, 20 respektive 16 sidor, vilket iallafall i mina ögon var väldigt lite. Samma sidantal hade DN igår och vid en närmare studie visar det sig att Svenska Dagbladet har exakt samma upplägg idag. Dra sedan ifrån ett antal (för mig) ointressanta sidor med kungörelser, travfakta, börskurser och tv-tider (kan jag lika bra få i mobilen från tv.nu) så är det inte många sidor kvalitetsjournalistik kvar. Och detta vill man alltså ha 218 kronor i månaden för.

Kikar vi sedan in i tidningen börjar vi förstå att det är hårda tider. Det är ju inga annonser någonstans! Förutom bio- och teaterannonser så är det väldigt tunnsått. Både DN och SvD har idag cirka 9,5 sidor vardera med annonser, varav respektive tidning har ca 3 sidor var med bio- och nöjesannonser. Av SvD:s annonser är dessutom 3 helsidor för en av deras egna tjänster SvD/accent, vilket jag antar inte ger något klirr i annonskassan.

Jag har prenumererat på DN i ganska många år och alltid gillat tidningen, men om den inte är tjockare än såhär så börjar det bli svårt att motivera utgiften.

Underligt taggmoln i DN

Dagens Nyheter toppar ekonomidelen idag med en kul artikel om vilka ord som användes oftast i avsnittet ”vd:s kommentar” i 216 årsredovisningar från 2008. Tillväxt, efterfrågan och utveckla är vanligt förekommande ord. DN har valt att illustrera artikeln på ett intressant sätt, nämligen i vad som liknar ett taggmoln. Ett taggmoln är helt enkelt en metod som ibland används av bloggare för att visa vilka ord som förekommer oftast i en text eller i en hel blogg. Definitionen i Wikipedia lyder såhär:

”Ett taggmoln (eller etikettmoln) är en grafisk representation av hur ofta ett nyckelord förekommer på en webbplats. De populäraste nyckelorden är större, i en annan färg eller typsnitt än övriga.”

Det ser onekligen ut som om DN har inspirerats av dessa taggmoln. Men i Dagens Nyheters version är illustrationen tydligen gjord så att de vanligast förekommande orden listas först. Trots detta har ord som öka, utveckling, konsolidering, kostnadsfokus och transparent listats i fetstil och med större teckenstorlek. Vi som är vana att läsa taggmoln tror då lätt att det är dessa ord som använts oftast i vd-kommentarerna, men i själva verket verkar det endast vara ett sätt att lyfta fram ord som är mer nyhetsmässiga? Eller?

Så frågan blir om DN missuppfattat vad ett taggmoln är eller om det är jag som läser in mina egna (eller bloggvärldens) föreställningar i artikelillustrationen? Oavsett vilket så är det synd om artikeln riskerar att missuppfattas på grund av en rolig idé som använts på ett otydligt sätt.

Taggmoln kan enkelt skapas till exempel via Wordle.