Förhandsvisning saknas på LinkedIn för stora svenska medier

En viktig detalj för att väcka intresse och driva trafik till nyhetsartiklar vid delning i sociala medier är att bild, rubrik och ingress förhandsvisas i inlägget. Alltså om du delar en länk så suger i normala fall plattformen upp bild och text som gör att du lockas att klicka dig vidare. Nu visar det sig att denna funktion för tillfället inte fungerar för några av Sveriges största medier.

Artiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT, Aftonbladet eller Expressens visar inte längre några förhandsvisningar när de delas på LinkedIn, vilket förstås gör att viljan att dela dem vidare minskar. Så här ser det ut just nu när man försöker dela en länk från någon av ovanstående medier.

förhandsvisning

Samma sak gäller nyheter från Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, och man kan misstänka även för andra medier. Genom att kolla en länk i LinkedIns Post Inspector kan man se hur länken blir vid delning och om bild och rubrik följer med eller inte. Här ses felmeddelande vid delning av en nyhet från Aftonbladet.

Post Inspector

Jag har inte kunskap och insikt i vad som ligger bakom att denna funktion just nu inte fungerar tillfredsställande för just svenska nyhetsmedier. Jag konstaterar att mina bloggar fungerar bra att dela, så detta gäller inte alla länkar. Det är såklart inte bra att nyhetsmediers synlighet i sociala medier indirekt begränsas på detta vis och förhoppningsvis finns det ett enkelt sätt för webbansvariga på medierna att gå runt problemet.

Uppdatering: detta gäller även Dagens Industri, vilket naturligtvis är olyckligt då LinkedIn är en viktig kanal för affärspress.

Fotnot: inläggsbilden är AI-genererad med Firefly

Stjärnan, talangen och legendaren

Ni har säkert själva listat ut att kvällstidningarna sedan länge slutat skriva ut vem olika artiklar handlar om för att få oss att klicka vidare och läsa mer. Det är ett medvetet och effektivt sätt (utom på mig som blir irriterad och stänger ner) att få fler sidvisningar. Ett av de mest frekventa sätten att slippa skriva ut vem en nyhet handlar om är att skriva ”stjärnan” istället för namnet. Personen ifråga behöver givetvis inte vara en stjärna i bemärkelsen att du vet vem det är, det räcker att personen är en lokalkändis i Belgien för att klassas som stjärna.

Framsidan på expressen.se just nu innehåller inte mindre än 11 förekomster av ordet ”stjärnan”. I sanningens namn är inte alla dessa ”stjärnor” helt anonyma. Zlatan är ju ändå Zlatan så hans namn ger säkert ännu fler klick och Mia Skäringer är stekhet så henne kan man också namnge.

stjärnan

Om man vill skriva om en helt okänd person kan man istället använda begreppet ”talangen”, alternativ ”legendaren” om det är en person som en gång varit känd i 15 minuter men nu är bortglömd.

talang legendar

De tio mest populära svenska medierna på Twitter

För en vecka sedan la jag upp en lista med svenska medier på Twitter. Tack vare bidrag från läsare så har den nu utökats till 195 stycken olika Twitter-konton. Dessa har jag lagt upp på en lista där man kan sortera dem efter hur många followers de har, hur många tweets de publicerat, på inflytande (Klout score) mm.

Enligt denna statistik (som inte gör några anspråk på att vara helt komplett) så är följande konton de tio mest populära svenska medierna på Twitter, baserat på antal följeslagare/followers.

  1. Kulturnyheterna (@kulturnyheterna) – 4745
  2. DN Debatt (@DNdebatt) – 4649
  3. Feber (@feber) – 4513
  4. SVT Sport (@svtsport) – 4342
  5. Expressen Kultur (@ExpressenKultur) – 3635
  6. På stan-redaktionen (@therealpastan) – 3631
  7. The Local (@TheLocalSweden) – 3540
  8. Expressen (@expressen) – 3430
  9. Sydsvenskan (@sydsvenskan) – 3358
  10. SVT Debatt (@svtdebatt) – 3250

Allra flitigaste twittraren är SR Nyheter (@sr_nyheter) som har publicerat hela 34273 tweets.

Högst Klout score har Feber (@feber) med 64.

Först registrerade konto är Expressen (@expressen) som startade 24 mars 2007.

Läs gärna ”vad svenska företag twittrar om”, samt motsvarande genomgång av svenska företag på Twitter som jag publicerat på min engelskspråkiga blogg Media Culpa.

Fotnot: Foto från Flickr.

Blogginlägg blir citat i Expressen

Kvällspress och andra medier har sedan ett tag tillbaks börjat citera kändisars blogginlägg och tweets i artiklar och inte sällan blir en tweet själva grunden till en nyhet. Nyheter kan kommuniceras den här vägen medvetet, som när skådespelaren Jim Carrey utannonserade på Twitter att han och Jenny McCarthy skulle gå skilda vägar. Eller omedvetet, som idag när Expressen gör en nyhet på en händelse i Ludvika, vilken (bland annat?) kom i en tweet från komikern Magnus Betnér. Till historien om Ludvika hör att Expressen säger att man sökt Betnér, men den sökningen verkar inte ha varit särskilt omfattande.

Vi minns också Edvard Unsgaards Facebook-status som blev en riksnyhet.

Men det som börjar bli vardagsmat för kändisar hände även mig idag. Jag gjorde min vanliga omvärldsbevakning på mitt eget namn (man måste ha koll, så enkelt är det) och hittade till min förvåning en intervju i Expressen med Stina Honkamaa på Google, där jag tydligen är citerad. Men jag har inte pratat med Expressen och de har inte sökt mig. Jag har inte ens några missade samtal från dolda nummer, som Betnér hade i Ludvika-historien.

– Gissningsvis kommer vi att få se fler exempel framöver och de lär inte passera utan bråk. Som ansvarig för ett varumärke bör man dock åtminstone ha koll på vad konkurrenterna gör på Google, konstaterar sökmotorexperten Hans Kullin.

Expressen har helt enkelt lyft ett textstycke ur detta blogginlägg och lagt in i artikeln som ett citat, men klurigt nog skriver man inte ”säger Hans Kullin” utan ”konstaterar…”. Så man ljuger ju inte på något vis. Nu var min medverkan i artikeln inte alls negativ, tvärtom. Det är ju alltid kul de gånger media anser att mina åsikter är värda att skriva om. Men det är definitivt intressant att blogginlägg från personer som är okända för allmänheten numera kan användas för att bygga artiklar i rikspressen.

Tittar man på spelreglerna för press och tv så säger en punkt om anskaffande av material såhär:

  • Tillmötesgå rimliga önskemål från intervjuade personer om att i förväg få veta hur och var deras uttalanden återges.

Frågan jag tycker man bör ställa sig är alltså om man som journalist bör ta texter från bloggar, Twitter eller Facebook utan att meddela den person som uttryckt dem om att de ska användas i en artikel. Hade jag inte sökt på mitt eget namn hade jag missat Google-artikeln och nu var den positiv men texten kunde också ryckts ur ett sammanhang på ett sätt som jag inte gillade.

Är det så att vi alla som nu är publicister via sociala medier måste räkna med att våra ord och åsikter är allmängods som kan hamna i tidningen utan vår vetskap? Kanske det, fast jag tycker att journalister åtminstone kunde kolla med källan först. Isåfall bör vi, om vi är måna om vårt rykte på nätet, ha ännu bättre koll på hur våra åsikter sprids på nätet. Inte bara på andra bloggar, utan även i traditionella medier.

Fotnot: Foto från Flickr.