jobb | Sociala medier

Sociala medier kan vara en belastning vid rekrytering

Vi svenskar spenderar allt mer tid på sociala medier. Vi lämnar ständigt nya digitala fotspår efter oss i sociala nätverk, vilket rekryterare tittar på i samband med en rekrytering. Denna information kan sedan leda till att en person inte går vidare i en ansökningsprocess.

Enligt en färsk undersökning från Stockholms Handelskammare uppger hela 34 procent av rekryterare att de någon gång sorterat bort en kandidat med anledning av information de fått via sökningar på Internet. Siffran har ökat från 30 procent förra året och 24 procent år innan dess.

Sociala medier är även fortsatt en viktig pusselbit i de kontroller företag gör vid en rekrytering. 41 procent av företagen i studien använder sociala medier som bloggar, Twitter, Linkedin eller Facebook som en del av sina bakgrundskontroller, vilket är samma nivå som under 2015. 44 procent söker information om kandidater på webben.

Bemanningsföretag söker betydligt oftare information i sociala medier, medan offentliga sektor inte alls gör det i samma utsträckning.

Även om man inte ska överdriva riskerna med att information som delas i sociala medier kan leda till att man inte får ett jobb, så kan det ändå vara ett bra tips att göra en internetsökning på sitt eget namn. Samt även kolla igenom de publika inläggen på andra konton som Instagram och Twitter, för att få en bild av vad en extern person får se vid en bakgrundskoll. När googlade du ditt namn senast?

Läs också:

Sverige i botten när det gäller att leta jobb i sociala nätverk

Allt fler hittar nya jobb via sociala medier

Enligt färsk statistik som publicerades idag av Trygghetsrådet, så minskar personliga kontakter något i betydelse när det gäller att hitta nytt jobb. Däremot ökar internet i betydelse och även sociala medier. Personliga kontakter minskar från 60% till 58% av de förmedlade jobben medan internet ökar från 18% till 20% (2010 till 2011).

– De traditionella kontaktvägarna minskar till förmån för nätet. Allt fler hittar sitt nya jobb via exempelvis sociala medier, säger Carl-Gustaf Leinar.

Trygghetsrådet hjälper arbetssökande tjänstemän till nya jobb och det är från denna grupp som statistiken hämtats. Även om det statistiska underlaget kanske är något begränsat så ser Trygghetsrådet en ökning i 16 av 21 län för internet som kanalen för att hitta nytt arbete.

I topp bland länen ligger i år Gotland (29%) följt av Stockholms län (27%). I botten ligger Dalarna (9%), Kronoberg (8%) och Jämtlands län (7%).

Sverige i botten när det gäller att leta jobb i sociala nätverk

Trots att svenskar är flitiga användare av sociala medier ligger Sverige i botten när det gäller att söka efter lediga jobb i sociala nätverk. Det visar undersökningen Kelly Global Workforce Index, gjord på uppdrag avrekryteringsföretaget Kelly Services. Av de 800 svenskar som medverkat i undersökningen har 17% sökt efter jobb i sociala nätverk, vilket är mindre än de 24% som är genomsnittet för alla länder.

Något fler svenska kvinnor än män har angett att de söker efter jobb i sociala nätverk, 18% jämfört med 16%. Även om underlaget är ganska litet, så pekar det ändå på att LinkedIn är den vanligaste kanalen att leta efter jobb i, följt av Facebook. Dock hade jag nog fördragit att man kunde få ange fler än ett alternativ på den här frågan, då de som är aktiva säkert letar jobb i flera olika kanaler.

– LinkedIn 43%

– Facebook 34%

– Bloggar 6%

– Twitter 3%

– Annat 15%

I genomsnitt i alla länder i undersökningen används dock Facebook något oftare än LinkedIn för att söka efter jobb.

Var femte svensk i undersökningen (21%) censurerar eller ändrar medvetet information om sig själva i sociala nätverk för att undvika framtida karriärproblem (genomsnitt i alla länder: 34%). De yngre svenskarna är betydligt mer oroade att deras profiler på sociala nätverk kan komma att negativt påverka deras karriär. 26% av de som definieras som Generation Y svarar detta, mot 19% i Generation X och 10% av Baby Boomers (till Generation X brukar räknas 60- och 70-talister och de första åren på 80-talet, Generation Y är alltså yngre än dem, Baby Boomers äldre).

Därför är också Gen Y mer aktiv när det gäller att se till att dölja information som kan skapa problem i karriären, 29% mot 23% av Gen X och 13% av Baby Boomers. Uppfattningen att yngre personer inte är lika försiktiga med vad de delar med sig av i sociala medier kanske därför bör nyanseras en smula. Även om de delar med sig av mer privat information, så är många medvetna om att viss information inte bör göras offentlig.

Värt att notera är också att stockholmare är mer aktiva när det gäller att leta jobb i sociala nätverk, 26% gör det jämfört med 21% av de som bor i Skåne län och 16% i Västra Götalands län. Det omvända förhållandet gäller om huruvida man är rädd att ens profil i sociala nätverk kan skada ens karriär: 19% i Västra Götaland svarar ja, jämfört med 17% i Skåne län och 15% i Stockholms län. Skåningar är flitigast med att dölja eller ändra information i sina profiler för att slippa karriärproblem: 27% gör detta medvetet, mot 23% i Stockholms län och 21% i Västra Götalands län.

Arbete eller arbetslöshet – ett val även i Google

Det är mycket prat om politik och sociala medier just nu. Har spenderat dagen i Borås som talare och i publiken på Mötesplats Sociala Medier 2010 och där diskuterades ämnet flitigt. Igår kväll när jag såg på debatten mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt på Agenda på SVT, googlade jag ordet ”arbetslöshet” och fick syn på Socialdemokraternas annons nedan. (s) har alltså köpt annonser som visas när människor söker på orden ”arbetslös” och ”arbetslöshet” på Google.

Först reagerade jag på att just (s) köpt annons på ordet ”arbetslöshet” och inte ”arbete”, för det hade man nämligen inte. Det lät som ett talande ställningstagande rent politiskt att man hellre pratar om arbetslöshet än om arbete, vilket känns defensivt. Inte heller hade man köpt ordet ”jobb” i Google trots att det finns med i annonsen. Men sedan inser jag att det inte bara verkar dumt rent budskapsmässigt. Tvärtom verkar det dessutom vara osmart baserat på vad användarna faktiskt söker på för typer av begrepp.

En analys i Google Trender visar nämligen att det är långt många fler som söker på ”arbete” än som söker på ”arbetslöshet”. Även enligt Google AdWords var det 10 gånger fler sökningar på ”arbete” under april 2010. (Notera också nedgången i sökningar på arbetlöshet under semestermånaderna…)

Naturligtvis kan det finnas olika goda skäl till att (s) valt rätt ord att annonsera kring. Det kan vara större annonsörkonkurrens på ”arbete” (ja, det verkar så enligt Google AdWords) och det kan också vara så att de människor man vill nå inte är de som googlar arbete. Finns det fullgoda skäl är de iallafall svåra för mig som väljare att se.

Till saken ska tilläggas att Alliansen inte annonserar på något av ovanstående begrepp. Än.

Fotnot: Notera att rubrikens ”val” anspelar på det politiska valet, inte att man väljer om man vill vara arbetslös eller inte.

Var fjärde företag googlar arbetssökande

Vi delar med oss av allt mer information om oss själva på nätet, via bloggar, statusuppdateringar på Facebook eller Twitter, bilder på Flickr och så vidare. Det mesta av denna information blir sökbar och hittas ganska lätt i en sökning på Google. Ju ovanligare namn du har, desto enklare blir det att hitta dina åsikter på nätet. Detta utnyttjas i allt högre utsträckning av arbetsgivare för att ta reda på information om en arbetssökande. I Sydsvenskan beskrivs idag en undersökning som genomförts av Stockholms Handelskammare och Infotorg. Undersökningen visar att var fjärde arbetsgivare söker information i sökmotorer i en rekryteringssituation och en av tio gör även en sökning på Facebook och i bloggar. Detta bör den som söker arbete förstås vara medveten om, oavsett om man gillar tilltaget eller inte. Troligen kommer denna utveckling bara öka framöver.

Kolla dig själv i sociala medier

Så om du är ute och söker jobb har jag ett mycket konkret råd, kolla upp dig själv. Här är ”arbetssökandes verktygslåda” för att hantera sitt rykte på nätet.

Googla dig själv. Finns det ”gamla synder” som dyker upp, eller kan du hitta positiv information att lyfta upp? Kanske en gammal uppsats du glömt bort och kan lägga till din cv, eller framstående sportresultat som du gärna vill lyfta fram.
Kolla ditt namn på bloggar via Twingly.com. Titta igenom din egen blogg, om du har en och se vad man får fram vid en snabb koll som kan vara negativt i en anställningssituation.
Kolla ditt namn i en Twitter-sökning antingen via Twingly eller via search.twitter.com.
Titta igenom ditt Facebook-konto och se vilken information en utomstående kan få fram om dig. Kanske hittar du bilder på Facebook som en av dina kompisar lagt upp och taggat dig i. Är det en bild som du inte vill ska synas är det enkelt för dig att av-tagga dig och då dyker heller inte bilden upp i en sökning på Facebook.
Se över din profil på LinkedIn. Om du inte har en, så lägg upp en gratis. Många registrerar sig men är dåliga på att uppdatera. Kanske är din kontaktinformation gammal. Kanske saknas något mycket positivt i din bakgrund som du borde lägga upp?

Troligtvis inser smarta rekryterare att man bör skilja på privata åsikter och kompetenser som kan vara till nytta i yrket. Men tyvärr läser vi ibland om tillfällen när arbetsgivare lägger väldigt stor tonvikt även på helt privata detaljer, som i fallet med Mats Mügge och möss-bilden på Facebook.

Som ett råd till arbetsgivare kanske man ska skicka med nedanstående bild, från en undersökning om sociala nätverk jag bloggade om här. Användare använder vissa sociala nätverk i mer privat syfte än andra som används mer i professionellt syfte. Som arbetsgivare bör man därför värdera informationen i de olika sociala medierna olika. Tydligt privat information, som en viss mössa, kanske egentligen inte har någon betydelse för personens förmåga att fungera i jobbet?

PS. Möjligen inte alls relaterat men den här länken är rätt kul, så här kommer ”de fem värsta tänkbara statusuppdateringarna på Facebook”.