linkedin | Sociala medier

Förhandsvisning saknas på LinkedIn för stora svenska medier

En viktig detalj för att väcka intresse och driva trafik till nyhetsartiklar vid delning i sociala medier är att bild, rubrik och ingress förhandsvisas i inlägget. Alltså om du delar en länk så suger i normala fall plattformen upp bild och text som gör att du lockas att klicka dig vidare. Nu visar det sig att denna funktion för tillfället inte fungerar för några av Sveriges största medier.

Artiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT, Aftonbladet eller Expressens visar inte längre några förhandsvisningar när de delas på LinkedIn, vilket förstås gör att viljan att dela dem vidare minskar. Så här ser det ut just nu när man försöker dela en länk från någon av ovanstående medier.

Samma sak gäller nyheter från Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, och man kan misstänka även för andra medier. Genom att kolla en länk i LinkedIns Post Inspector kan man se hur länken blir vid delning och om bild och rubrik följer med eller inte. Här ses felmeddelande vid delning av en nyhet från Aftonbladet.

Jag har inte kunskap och insikt i vad som ligger bakom att denna funktion just nu inte fungerar tillfredsställande för just svenska nyhetsmedier. Jag konstaterar att mina bloggar fungerar bra att dela, så detta gäller inte alla länkar. Det är såklart inte bra att nyhetsmediers synlighet i sociala medier indirekt begränsas på detta vis och förhoppningsvis finns det ett enkelt sätt för webbansvariga på medierna att gå runt problemet.

Uppdatering: detta gäller även Dagens Industri, vilket naturligtvis är olyckligt då LinkedIn är en viktig kanal för affärspress.

Fotnot: inläggsbilden är AI-genererad med Firefly

Instagram som kanal för rekrytering

Sociala medier har varit en viktig kanal för rekrytering i flera år. Företag använder LinkedIn, Facebook och Twitter för att nå potentiella sökanden med information om nya jobb och dessutom har de sociala nätverken utnyttjats för dess förmåga att koppla ihop människor med varandra. Vi vet att en stor andel av rekryteringar sker via vänner och bekanta och där är dessa kanaler starka.

Instagram börjar användas i rekrytering
Vad som däremot verkar ganska nytt är att använda Instagram-annonsering i rent rekryteringssyfte. Bara den senaste veckan har en smärre flod av annonser dykt upp i mitt flöde och eftersom jag inte är van att se den typen av information så reagerade jag.

Enligt en amerikansk undersökning (pdf) från 2015 från företaget Jobvite så låg Instagram då i botten bland de sociala medier som företag använde vid rekrytering, bara Snapchat användes mer sällan. Sedan den undersökningen gjordes har förstås Instagram introducerat annonsmöjligheter vilket verkar ha påverkat användningen i just detta syfte.

Min uppfattning är att Instagram används ofta av företag för att visa upp en mänskligare och vardagligare sida av företaget än vad man får se i andra kanaler. Bild och videoformatet lämpar sig väl för att illustrera ”behind-the-scenes” och visa människorna bakom fasaden, en inte alls oviktig pusselbit i arbetet med employer branding. Rena rekryteringsbudskap har däremot varit ovanligare.

Vilka når vi på Instagram?
Det jag kan ställa mig frågande till är hur noga man har jobbat med målgruppsanalysen. I annonserna ovan spretar säkert sökprofilen en del, men åtminstone jobbet som rektor indikerar för mig en viss erfarenhet och därmed ålder. Frågan är helt enkelt om de potentiella rekryterna finns på Instagram? Enligt den färska undersökningen Svenskarna och sociala medier 2016 (pdf) så är det övervägande yngre och flest kvinnor som använder kanalen. Söker man någon över 25 år så sjunker användningen gradvis och män över 35 år är inte särskilt flitiga användare.

Kanske har man gjort bedömningen att det ändå är värt kostnaden för att nå ut i kampen om erfarna sökanden. Räkna med att ni kommer att få se fler jobbannonser i ert Instagramflöde framöver.

Fotnot: Ni hittar mig på Instagram som @kullin. Följ mig gärna.

Ett foto publicerat av Hans Kullin (@kullin) Sep 13, 2016 kl. 11:00 PDT

Elita Löfblad är inte din vän – så känner du igen falska konton på LinkedIn

Häromdagen bloggade jag om företaget bakom appen Okay, där profilerna på LinkedIn för ett flertal av de anställda var falska. Man hade stulit bilder från fotomodeller på nätet och skapat falska profiler som sedan skickade kontaktförfrågningar till olika personer med många följare i sociala medier. Igår hittade jag ett liknande exempel på ett stulet foto från en svensk profil på LinkedIn.

Profilen ”Elin” som påstår sig vara frilansare hade skapat kontakt med fyra av mina (manliga!) kontakter. Hennes profil visades för mig bland de personer som jag eventuellt känner, därför att vi hade flera gemensamma kontakter. Men hennes profilbild stack ut på så vis att den såg lite för proffsig och ”avklädd” ut jämfört med många andra och dessutom ett uns bekant. En snabb bildsökning på Google visade att bilden var på fd ”glamourmodellen” Elita Löfblad.

”Elin”:

Elita (skärmdump från Expressen):

Med andra ord så har ”Elin” skarvat med sin profilbild av en eller annan anledning.

1. Elins profil är äkta men hon har valt att använda en ”lånad” bild.

2. Ingenting i profilen stämmer och Elins profil är helt falsk.

Jag vet inte om personen bakom kontot är ute efter att luras eller om det bara rör sig om en oskyldigt lån av en bild. Men man bör vara varsam när man får kontaktförfrågningar från personer man inte känner och som har något suspekta profiler. Även om jag inte hört om någon som drabbats så finns det risk att falska profiler används för att samla in användardata som sedan används av spammare och möjligen andra skumma syften.

Så identifierar du falska konton på LinkedIn
De falska konton jag sett visar upp några särdrag, så var särskilt kritisk om du får kontaktförfrågningar från okända konton som visar upp flera av dessa särdrag.

– Har väldigt kort historik. Oftast har de bara angett ett eller två tidigare jobb och en enda utbildning.

– De har få kontakter, oftast färre än 50. Hur kan de ha så få kontakter om de arbetat som redaktörer på en av världens största modetidningar tex?

– De har få ”skills & endorsements”.

– De har väldigt vaga beskrivningar av vad de gör nu eller gjort tidigare. Det är lättare att ljuga om att man är frilans eller egenföretagare än att man har en specifik tjänst på ett specifikt känt företag, då det är lättare att kolla upp.

– Deras profilbilder är lite ”för bra för att vara sanna”. Ofta verkar bluffmakarna använda kvinnliga profiler med bilder stulna från fotomodeller. Kanske är fler benägna att lägga till dessa ”snyggingar”.

– De har ofta väldigt kreativa och långa titlar, speciellt udda om det rör sig om en svensk som är ”Freelancer Craft and Art Curator, Independent Researcher and Writer, Visiting Lecturer”

Givetvis finns det ingen heltäckande mall för att känna igen varken falska eller äkta konton men om du bara tar ett par minuter till att tänka kritiskt så kan du undvika att bluffmakare får tillgång till din mejladress, telefonnummer med mera. Och som vid så många andra tillfällen, är du tveksam om äktheten hos något, dra profilbilden till Googles bildsök och se om du får upp trovärdiga träffar eller inte.

LinkedIn oviktig för vd vid beslutsfattande

Undersökningsföretaget Regi har frågat 94 vd:ar för svenska börsnoterade företag vilka externa informationskällor som är betydande i deras beslutsfattande kring marknadsfrågor. Resultatet visade att svensk dags- och veckopress fortfarande är den dominerande källan, före motsvarande press utomlands, trendspaningar samt ”LinkedIn, diskussionsforum och andra företags publikationer”.

Resultatet är anmärkningsvärt, skriver Regi i sitt pressmeddelande. ”Sociala medier och LinkedIn ligger fortfarande på väldigt låga nivåer för VD när de skall fatta beslut.”

Jag tycker att resultatet är ganska väntat, av bland annat följande anledningar.

– Få vd:ar är medlemmar på LinkedIn. En amerikansk undersökning visade att bland storföretagen var färre än en tredjedel av vd:arna medlemmar på LinkedIn. Det finns inget som pekar på att det skulle vara dramatiskt annorlunda i Sverige. Penetrationen för Dagens Industri däremot lär nog ligga när 100%.

– LinkedIn ses fortfarande inte som en nyhetskanal. Sajten håller på att utveckla en funktionalitet som gör att allt fler delar och konsumerar nyheter där, men LinkedIn ligger fortfarande efter andra sociala nätverk som Twitter och Facebook när det gäller just omvärldsbevakning.

– LinkedIns diskussionsforum kan vara en viktig källa för omvärldsbevakning, men den typen av nätverkande är relativt tidskrävande, vilket få börsföretagsdirektörer har tid med. Däremot bör det vara ett element i företagets omvärldsbevakning i stort, något som kanske når beslutsfattarna i ett senare skede, men att de själva ska använda dem för sin omvärldsbevakning är ännu inte sannolikt.

– LinkedIn är inte sociala medier. Skulle frågan inkluderat Twitter, Facebook, bloggar etc så är chansen att fler hade angett denna kanal som viktig.

Sociala medier kan bidra med kundinsikt
Givetvis vore det önskvärt om ledningen på svenska företag själva använde sociala medier i sitt beslutsfattande. Men i väntan på att det sker får vi helt enkelt hoppas att de får dessa insikter indirekt från sin marknadsavdelning eller annan del av organisationen. Gör man det rätt så är sociala medier en fantastisk källa för att förstå hur kunder och marknaden i stort tänker, både vad gäller trender och reaktioner på redan genomförda beslut.