Forskare manipulerade Facebook-flödet för 600.000 användare i psykologiskt experiment – som fungerade

14 - June - 2013 -- 97 Percent

Om du tycker att personer du följer på Facebook gör dig deppig så kan det vara sant. Forskare har nämligen provat om de kan påverka beteendet hos Facebook-medlemmar genom att ändra andelen negativa och positiva inlägg som de exponeras för.

Forskarna på Facebook ändrade i algoritmerna som styr vilka inlägg som visas för 600.000 av deras användare. I en vecka exponerades några av dessa användare för inlägg som innehöll fler negativa och andra för fler positiva ord än normalt. Därefter studerade forskarteamet hur denna förändring påverkat vad användarna själva publicerar.

Fler positiva inlägg om dina vänner är mer positiva
Resultatet visade att de som exponerats för fler positiva ord också hade en ökad tendens att göra egna uppdateringar som innehöll positiva ord den påföljande veckan. Skillnaden var tydlig om än inte så stor, enligt New Scientist.

Genom att ändra i Facebook-flödet kunde forskare alltså påverka människors känslor.

Experimentet är helt tillåtet inom Facebooks användarregler, de har helt enkelt möjlighet att göra den här typen av forskning med den data de samlar in. Sedan kan man givetvis ha synpunkter på om det är etiskt rätt att utsätta oss användare för psykologiska tester utan att vi vet om det.

Samtidigt kan resultatet av forskningen signalera att vi faktiskt har möjlighet att påverka våra vänner och deras känslor utan att vi ens behöver ses. Det är en intressant aspekt som vi bör ha med oss i diskussioner kring näthat. Fler positiva Facebook-inlägg kan alltså göra dina vänner mer positiva. Kanske ska vi prova redan idag?

Bild via Flickr: reway2007

Via: Animalnewyork.com

Finland inför ny lag för att komma åt kränkningar i sociala medier

laws for atoms

17-åriga Amanda i Finland förföljdes och trakasserades under en lång tid av någon som med hjälp av brev, epost, Facebook och andra kanaler gjorde allt för att förstöra hennes liv. I en intervju med tidningen Västra Nyland 2011 sa hon att hon varken fått hjälp av Facebook eller polisen. Trakasserierna hade då hållit på i över två år.

Fram till och med sista december förra året fanns det stora luckor i finsk lag när det gäller möjligheter att straffa hot och trakasserier via sociala medier och andra digitala kanaler. Men vid årsskiftet infördes två nya lagar som förhoppningsvis ska bidra till minskat näthat. Den första lagen kallas Brott mot kommunikationsfrid och innebär att den som i syfte att störa skickar meddelanden eller ringer till någon annan kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Dessutom införs en lag om Olaga förföljelse som ska motarbeta stalking, dvs om någon upprepade gånger förföljer en person till exempel via sociala medier. Exempel på detta har vi sett även i Sverige, till exempel karriärcoachen Nina Jansdotter som en längre tid blivit förföljd på bland annat Facebook.

Anmälningar med hänvisning till den nya lagen har redan kommit in till polisen, som 21 jan skriver t ex:

”En person har anmält att hon har fått en stor mängd otrevliga och störande sms och meddelanden via socialt medie. Anmälaren vet vem gärningspersonen är. Anmälan är rubricerad som brott mot kommunikationsfrid som är en ny brottsrubricering i Strafflagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2013-2014.”

När en lag väl finns på plats innebär det inte automatiskt att fler fälls för brott. I Sverige har det vid ett flertal tillfällen visat sig svårt att utreda och därmed åtala, t ex vid kränkande Facebook-sidor i Västerbotten och när en ung flicka dödshotades på Ask.fm och polisen inte ens provade att få ut ip-adressen.

Till sist: läs gärna Tommy K Johanssons blogginlägg ”Trakasserad på nätet? Så samlar du data till polisen!”

Allt grövre kränkningar på Ask.fm – nu blockeras sajten på skolor

ask.fm logoLuleå kommun har beslutat att blockera tillgången till det sociala nätverket Ask.fm, där användare kan ställa frågor och chatta med varandra helt anonymt. Sajten har hamnat i hetluften ett flertal gånger under året, bland annat när en 14-årig flicka i England mobbades så svårt på Ask.fm att hon tog sitt liv.

I en brittisk undersökning svarade 15% av användare på Ask.fm att de utsatts för mobbing och trakasserier, en siffra som är betydligt högre än för medlemmar på Facebook (6%) och Twitter (2,5%). Möjligheten att vara anonym ökar naturligtvis risken för att utsättas för kränkande kommentarer.

– I alla sociala forum där användarna är anonyma är det en mycket, mycket hårdare ton, säger forskaren Elza Dunkels till Expressen.se i artikeln om den engelska flickan.

Att tonen är hård på sajten är det ingen tvekan om. Det räcker att gå in på något av de första resultaten i en Google-sökning på Ask.fm för att få fram kommentarer som dessa:

”Bra för jag har plats i min säng för er båda slynor :*”

hon där ‎@XXX är inte fake här är hennes blogg XXX

Mena inte att hon har ett fake konto menar att hon sminkar sig som en jävla Barbie från Japan.”

så du tycker hon är snyggare än mej? azzå shiet brur / ‎@XXX

Du ser ut som en fake hora 🙂 ”

varför väljer du den horan istället för XXX?

du är en hora ditt äckliga fuck snälla ta bort anonymt och stå för vad du tycker så jag sedan kan slå sönder dig, spräcka ditt anal och sen skita i din mun, fuckin smuts jag har känt XXX sen jag var 4 typ, vänta bara ska tracka dig skiter i hur jävla lång tid det tar. jag ska veta vem du är. ärligt talat så XXX är inget jämfört med XXX. ingen är det. fuckin smuts”

Det där tog 1 minut att googla fram.

Forskare kritiska mot kommunens beslut
Luleå kommun har tydligen haft en dialog med både föräldrar och elever. En dataansvarig lärare registrerade sig på sajten och undersökte vilken typ av kommentarer som fanns där och vad de fann var en mängd mycket grova påhopp. Men alla verkar inte tycka att blockeringen av sajten på alla skoldatorer är en bra idé. På http://ask.fm/ungaonline skriver forskare om unga och internet. De skriver bland annat så här, när de först ifrågasätter kommunens motiv.

”Varför gör skolan så? Det finns en överhängande risk att man gör det för att ha ryggen fri och slippa kritik. ”

Jag brukar tycka att dessa båda forskare har kloka tankar och gör ett viktigt jobb i ett mycket aktuellt ämne. Men här håller jag inte alls med dem. Jag tycker att det är onödigt cyniskt att antyda att skolan eller kommunen tar ett beslut som detta på grund av att man vill ha ryggen fri. Är det något som vi bör applådera så är det när vuxenvärlden engagerar sig i mobbingfrågor och skolelevers hälsa, inte minst på nätet. Näthat är en del av många ungdomars vardag och uppsåtet här måste vi utgå från är för att skydda eleverna från kränkningar och mobbning.

”Varför väljer en skola ut en enskild tjänst som ask.fm och blockerar den för att mobbning sker där medan man exempelvis låter en mobbningsutsatt del av skoldagen som idrotten fortsätta som om inget hänt? Med samma resonemang skulle en skola kunna stänga ner utsatta delar av verksamheten.”

Det är ett väldigt märkligt resonemang att jämföra Ask.fm och en ordinär idrottslektion. För det första så ingår idrotten i läroplanen vilket inte användning av ett anonymt socialt nätverk som Ask.fm gör. Det är oerhört svårt att se att Ask.fm fyller någon som helst funktion i skolarbetet.

För det andra publiceras extremt grova sexuella kränkningar på Ask.fm av och till barn så unga som 12-13 år gamla, kommentarer som är så grova att Caligula hade rodnat. Visst förekommer kränkningar i skolan och på idrotten, men de sker inte anonymt vilket gör de iallafall teoretiskt lättare att bearbeta då det finns en identifierad ”gärningsman”.  Utan att förringa problemen med mobbning i skolans lokaler så tycker jag man rätt snabbt kan konstatera att Ask.fm är en plats där många barn och ungdomar utsätts för kränkningar som är så allvarliga att de bör polisanmälas. Om skolan eller kommunen gör en bedömning att det är skadligt för barn att vistas i denna (digitala) miljö, då har de förstås några val att göra. Antingen kan man utbilda och informera för att få bort det skadliga beteendet, eller så kan man välja att inte möjliggöra tillgång överhuvudtaget inom skolans ramar. Eller både och.

Jag är i grunden för att man i det längsta ska undvika blockering som lösning på problem, men det finns alltid gränser. Ska skolan tillåta elever att titta på grov porr på skolans datorer? Varför ska det vara en rättighet för ungdomarna att använda Ask.fm på skolans utrustning när i princip ingenting på sajten har med skolarbetet att göra? En blockering av Ask.fm på skoldatorerna minskar knappast heller elevernas chanser att öva sig ”att navigera på nätet”, som forskarna skriver.

Intressant är att många ungdomar tycker att sajten till och med bör stängas.

– Sidan är ju till för att andra ska vara jävliga, de som skriver kommentarer där är bara dumma, säger en elev till NSD.se.

Jag medger att blockering är en extrem åtgärd, men jag tycker att det är rätt av skolan att sända en signal om att sajten innehåller kommentarer och beteenden som är ren och skär mobbning. Sedan går det att parallellt jobba med likabehandlingsplaner och planer mot kränkande beteenden.

Det finns många skolor som har dålig koll på ungdomarnas användning av sociala medier. Det finns skolor som är dåliga på att ge stöd till ungdomar som mobbas på nätet. Men när skolor agerar kraftfullt och till synes tar välgrundade beslut, känns det tråkigt att de får svepande kritik. Det är så lätt att tycka att skolor tar den lätta vägen, agerar enbart för att slippa kritik, att det bara är du och jag som ”fattar nätet”. Så är det dock inte alltid.

Vuxna måste ta ansvar
När en 13-årig flicka i Kävlinge fick ta emot dödshot på Ask.fm kontaktade hon och hennes mamma den lokala polisstationen som vägrade ta emot en anmälan. Polisen menade att de fick vända sig till skolan, som i sin tur hänvisade tillbaka till polisen. Förundersökningen som sedan blev av lades ner på grund av att åklagaren antog att Ask.fm inte skulle lämna ut ip-adresser, vilket Sydsvenskan motbevisade med ett enkelt mejl till sajten. Åklagaren ställde inte ens frågan till sajten!

Det är svårt att tänka sig frustrationen hos en 13-åring som inte tas på allvar när hon får ta emot dödshot på nätet. Vuxenvärlden måste ta ansvar och engagera sig mer i de här frågorna. När skolan, kommunen och vuxna väl engagerar sig så ska det uppmuntras, även om det är en lösning som inte tilltalar forskare.

Fotnot: se också ”Jag önskar att Ask.fm läggs ned”, ”På Ask.fm slår hatet mot de allra yngsta”, ”Hatiska kommentarer mot barn på ask.fm”.

Vanligare att flickor blir offer för nätmobbning enligt ny studie

cyber attack

Det stora Instagram-målet i Göteborg satte fenomenet nätmobbning ordentligt på agendan i Sverige, men ännu är forskningen på området begränsad. Speciellt om man tänker på studier av eventuelle könsskillnader när det gäller mobbning via sociala nätverk och annan nätrelaterad mobbning. I veckan har dock Linda Beckman disputerat på Universitetet i Karlstad med en avhandling med rubriken ”Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedish Adolescents – Gender differences and associations with mental health”.

En av frågeställningarna i avhandlingen var att försöka utröna om det finns skillnader i beteenden mellan pojkar och flickor när det gäller nätmobbning. I studien undersöktes ungdomar mellan 13 och 15 år.

Studien av mer traditionell mobbning visar att det inte finns några könsskillnader alls bland traditionella mobbningsoffer. Det är alltså i princip lika vanligt att flickor och pojkar mobbas. Vidare var det en större sannolikhet att pojkar var traditionella mobbare jämfört med flickor.

Vanligare att flickor nätmobbas
I Beckmans studie framkom att det vid nätmobbning istället var större sannolikhet att flickor nätmobbas medan det inte var någon skillnad mellan pojkar och flickor med avseende på att nätmobba andra. Sannolikheten var också större att pojkar samtidigt var både mobbare och offer (bully-victims) vid traditionell mobbning  jämfört med flickor, medan sannolikheten för flickor att vara både mobbare och offer (nätbully-victims) vid nätmobbning var större jämfört med pojkar.

I korthet innebär det att flickor utgör en större andel av både mobbare och offer vid nätmobbning än vid traditionell mobbning, procentuellt sett.

En anledning till den ökade representationen av flickor i nätmobbning kan enligt Beckman vara att pojkar traditionellt är överrepresenterade i fysisk mobbning medan det vid verbal mobbning inte finns några könsskillnader. Nätmobbningen ligger således närmare den verbala mobbningen i sin karaktär. Detta påstående stöds till exempel i Skolverkets stora genomgång Utvärdering av metoder mot mobbning:

”Mobbning bland pojkar handlar i stor utsträckning om öppen och fysisk aggressivitet medan problematiken bland flickor mer handlar om social utfrysning och verbala kränkningar.”

Vid framtida arbete med att motverka nätmobbning kan det alltså finnas skäl att fästa särskild vikt vid flickor och deras situation.

Beckmans studie är intressant och även de övriga delarna är läsvärda, t ex om att det fanns ett samband mellan mobbning och psykosomatiska besvär samt att ungdomar med funktionshinder löpte större risk att bli både mobbare och offer (bully-victims).

Här finns avhandlingen i sin helhet:

 

Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedish Adolescents by kullin

Bild från Flickr.

Mobbningen av unga fortsätter på Instagram

Just nu pågår den så kallade Instagram-rättegången där två unga tjejer står åtalade för grovt förtal. De båda misstänks ha publicerat ett stort antal kränkande bilder och kommentarer på Instagram i december förra året, vilket då ledde till upplopp vid Plusgymnasiet i Göteborg. Det uppmärksammade målet har dock knappast inneburit att mobbning har försvunnit från Instagram. Tvärtom är det mycket enkelt att hitta exempel där ungdomar och barn dagligen kränks på det sociala nätverket genom olika hatkonton som skapats av mobbare. Barn så unga som 10 år gamla hängs ut som horor och uppmanas att ta livet av sig. 

instagramhatkonto1En möjlig effekt av det uppmärksammade målet är att fler nu anmäler förtal på internet. Antalet fall i Västa Götaland i år är 312 hittills, jämfört med 175 anmälningar under hela 2009.

Med så många användare av en tjänst är det inte förvånande att mobbning förekommer och det är som tur är en försvinnande liten del av allt som pågår på Instagram. Så det finns egentligen ingen anledning till panik eller till att förbjuda era barn att använda nätverket. Det är knappast rätt väg att gå. Men vi bör fortsätta prata om vad som pågår och lära oss vad vi kan göra för att minimera kränkningarna. Det är förstås mycket jobbigt för de ungdomar som utsätts för dem.

instagram hatkonto

Vad ska du göra om du blir mobbad på Instagram
Ungdomar som råkar ut för att någon startar hatkonton om dem på Instagram bör dokumentera kontot genom att ta skärmdumpar av det. Då är det lättare att ställa mobbarna till svars och i händelse av polisanmälan krävs sådan bevisning. I Instagram-målet i Göteborg anmälde fler än 100 personer kränkningar men bara de 45 som hade skärmdumpar av bilder och kommentarer räknas som målsägande i ärendet.

Tala med en vuxen. Prata med föräldrar, lärare och gärna med vänner för att få stöd men också för att få hjälp med att få bort hatkontot. Det är aldrig ditt fel att andra mobbas på nätet och vågar man prata om det får man ofta väldigt mycket stöd.

Anmäl kontot på Instagram. Du kan dels anmäla kontot som skräppost genom att klicka på pilen i övre högra hörnet på kontots profil. Den som har kontot får inte reda på att just du har anmält det. Sedan kan du också anmäla respektive bild genom att klicka på symbolen med tre prickar under bilden. Där väljer du ”Anmäl olämpligt innehåll” och sedan till exempel ”Det här fotot bör inte visas på Instagram”.  Då får du fram fler alternativ och du kan klicka på ”Hatiskt innehåll eller hatisk symbol”. Ju fler som anmäler hatiska konton desto snabbare tas de bort.

Många hjälper till att stoppa mobbare på Instagram
En glädjande sak med sociala medier är att det oftast uppstår positiva motkrafter där något negativt händer, så också i detta fall. Flera ”hjälpkonton” har startats på Instagram och om man taggar dem i kommentaren på en hatisk bild så hjälper de till att anmäla mobbarnas konton. Det främsta exemplet  är @instapoliser som har en bit över 8000 följare. Genom att många uppmärksammas på hatkonton så blir det snabbt många som anmäler dem och chansen att de försvinner snabbt ökar.

Av egen erfarenhet vet jag att många föräldrar har dålig insyn i vad barnen gör på sociala nätverk som Instagram, Kik  eller Videofyme. För att motverka kränkningar på nätet och främja ett positivt beteende är det föräldrars skyldighet att informera sig och hänga med på nätet. Det gör det lättare att bygga förtroende tillsammans med barnen, så att de också vågar prata om eventuell mobbning. Har man en alltför rigid inställning till nätet så finns det en överhängande risk att barnen väljer att inte prata om svårigheter av rädsla för att mamma eller pappa ska förbjuda dem att instagramma.

De allra yngsta bör enligt min mening inte ha en öppen profil på Instagram och de bör bara lägga till vänner som de känner från andra sammanhang. Var gränsen går är upp till var och en att bedöma. Instagram har en 13-årsregel men väldigt många som är yngre än så har egna konton, ofta med föräldrarnas goda minne.

Prata gärna om vad som egentligen är viktigt med att vara aktiv på sociala nätverk. Det är väldigt vanligt att man jagar följare och hela tiden flyttar fram sina mål.

”Hjälp mig till 100 följare.” ”Hjälp mig till 150 följare!” ”Make that blue button green”.

Jakten på fler följare och likes gör dels att en del barn blir stressade, dels att de lägger till konton som de kanske senare ångrar att de lagt till. Det kanske inte är så kul att 11-åriga tjejer taggar sina bilder så att de ska läggas upp på konton med namn som ”stockholms hottaste” eller ”sveriges snyggaste”. När bilderna återpublicerats av någon annan går de inte att få bort.

Här finns en mycket bra guide med rekommendationer för både elever, skolpersonal och föräldrar kring nätmobbning. Läs den gärna, den innehåller många goda råd kring hur man kan förhindra kränkningar så att vi alla kan fortsätta använda sociala medier på ett positivt sätt. Guiden hittad via Filmpedagogerna.

Läs också artiklarna i SVT Västerbottensnytts serie #gillamig här.

Sociala medier kan utnyttjas till så mycket positivt. Tillsammans kan vi hjälpas åt att hålla mobbningen borta.

hatkonto instagram