25% av de mest aktiva på Twitter står för 97% av innehållet

En ny undersökning från Pew Research Center visar återigen att det är en liten del av användarna som publicerar det mesta av innehållet i olika sociala medier. De 25 procent mest aktiva användarna på Twitter i USA, står för nästan alla publicerade tweets, eller hela 97 procent enligt Pew.

Statistiken visar också att dessa mest aktiva konton till största delen heller inte delar särskilt många egna unika inlägg, då endast 14 procent av deras inlägg är egna tweets. Resten är helt enkelt reaktioner på andra tweets, 49 procent är reweets och 33 procent är svar (resterande 4 procent förstår jag inte riktigt vad det skulle vara, kanske är det någon form av avrundingsfel?).

Vill man se möjligheter med dessa insikter så kan det kanske vara att det bör finnas utrymme att göra sin röst hörd om man är mer aktiv på Twitter, då få konton faktiskt publicerar speciellt många tweets och att dessa inlägg trots allt genererar en hel del respons.

Hur twittrar jag?

Det kan vara intressant att analysera sitt eget Twitterkonto för att bilda sig en uppfattning om den egna aktiviteten. Det går till exempel att göra via gratisverktyget Twitonomy. Du ansluter med ditt inloggade konto. Tycker du att det är obehagligt att ge access till en tjänst så går du till dina inställningar och återkallar appens åtkomst när du är klar.

I gratisversionen så analyseras dina tweets tre år tillbaka i tiden och mina resultat för @kullin visar att jag inte är särskilt flitig med att retweeta. Däremot består hälften av mina inlägg av svar och 42 procent består av egna tweets. Jag är alltså betydligt mer benägen att publicera originalinnehåll än de mest aktiva twittrarna i USA.

Vilken typ av twittrare är du?

En gång i Twitters barndom så gjorde jag en analys på Sveriges största företag på Twitter och kom till en slutsats att de betedde sig helt olika och kunde grupperas in i tre huvudkategorier.

Curators/Kuratorer
Konton med en relativt hög andel retweets, filtrerar Twitter och delar intressanta inlägg inom en bransch, intresse, tema eller annat. Kan ha ansats att vara en thought leader.

Broadcaster/Envägskommunikatörer
Använder Twitter främst som ett sätt att nå ut med sina egna budskap. Interagerar sällan med andra konton genom att svara på frågor eller genom att retweeta. Hög andel egna tweets.

Conversationalists/Samtalspartners
Fokus på relationsskapande. Hög interaktivitet med andra konton och har en hög andel svar bland sina tweets. Kan till exempel inkludera företag som agerar som en kundtjänst.

Baserat på denna mycket grova indelning så är mitt agerande på Twitter  både relationsskapande och med en hel del egenpublicerat innehåll.

Vilken typ av twittrare är du?

Fotnot: ni hittar mig på Twitter som @kullin

Allsvenskan i sociala medier

allsvenskan 2021 sociala medier

Med mindre än en månad kvar till starten av Allsvenskan i fotboll (herr) är det dags att ta tempen på hur lagen lyckas engagera sina fans i sociala medier. De 16 lagen samlar tillsammans ihop över en miljon följare på Facebook (1.036.276 i skrivande stund) och 730.275 följare på Instagram.

Störst på sociala medier (Facebook + Instagram) bland allsvenska fotbollsklubbar är:

  1. AIK: 353 336
  2. Malmö FF: 319 069
  3. IFK Göteborg: 224 922
  4. Djurgården Fotboll: 206 741
  5. Hammarby Fotboll: 205 140

Dessa fem klubbar spelar i en egen klass när det gäller popularitet på dessa plattformar. En sak som är värd att notera bland dessa fem är att Hammarby är den enda klubb som är större på Instagram än på Facebook.

Hammarby och AIK är mest aktiva

Mest aktiva på Facebook de senaste 30 dagarna är Hammarby med 5,4 inlägg per dag, medan Mjällby ligger och slumrar med endast 0,17 inlägg per dag. På Instagram är det AIK som är i topp med 5,1 inlägg per dag, jämfört med Kalmar FF som är minst aktiva med 0,83 inlägg per dag.

Mest engagemang på Facebook i förhållande till storlek skapar Mjällby (3,24% engagemangsgrad) men de har fördelen av att ha ett relativt litet konto. Lägst grad har AIK, men de är också störst, vilket brukar vara en nackdel. På Instagram är det Degerfors i topp (11,3%) men även de har ett litet konto, med Hammarby i botten (2,08%). Av de stora kontona på Instagram är det IFK Göteborg som står ut när det gäller engagemang på 6,9%, troligen på grund av hajpen kring rekryteringen av den slovakiska landslagsstjärnan Marek Hamšík.

Det visar sig också i vilka inlägg som engagerar mest under de senaste 30 dagarna. Topp 3 på Facebook och topp 4 på Instagram är från IFK Göteborg och handlar om Hamšík. Detta baserat på inlägg som överpresterar jämfört med sidans ”normala” engagemang, enligt statistikverktyget CrowdTangle.

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

Ett inlägg delat av IFK Göteborg (@ifkgoteborg)

Göteborgsklubbarna växer snabbast på Instagram

Häcken har haft en mycket kraftig tillväxt på Instagram de senaste 30 dagarna, plus 39,4%. Även Blåvitt växer med starka 7,5%, medan övriga klubbar växer betydligt mindre. Varför Häcken växer så kraftigt är oklart, men det kan ha att göra med att kontot även omfattar klubbens damlag, som nyligen övertog verksamheten från svenska mästarna Göteborg FC, vilket kan ha gett ett större tillskott i följare.

Återstår att se hur klubbarna kommer att förvalta och utveckla sin närvaro i sociala medier när matcherna väl börjar spelas i april.

Fotnot: data hämtat perioden 15 februari – 17 mars 2021 med CrowdTangle.

Minskat engagemang hos stora svenska influencers under coronapandemin

Coronapandemin har förändrat många av våra vanor, så även vad vi följer och engagerar oss i på sociala medier. De intressen och konton som vi normalt följer får nu stark konkurrens av nyheter och uppdateringar om covid-19 och andra brännande ämnen som Black Lives Matter-rörelsen. Därför är det heller inte så konstigt att våra största svenska influencers kan ha tappat följare och engagemang under de senaste månaderna.

Jag bestämde mig för att titta på hur några av våra största instagrammare har utvecklats sedan coronaviruset började ta över dagordningen i sociala medier. I slutet av december 2019 tog ett företag fram följande lista på Sveriges största konton på Instagram (totalt och inom mode, träning, inredning).

Jag följde upp 29 av de totalt 30 influerarna på listan (ett konto är inte ett företagskonto och kan därför inte analyseras av sajten Socialblade). Här är några korta slutsatser av deras förändring från dess till nu (data insamlat 16-17 juni 2020).

Minskat engagemang hos influencers

Det genomsnittliga engagemanget har minskat med 1,4 procentenheter från i snitt 3,86% till 2,44%. Det är endast 2 av 29 konton som inte minskar i engagemang och dessa två ligger i princip i nivå med december. Om minskningen beror på en generell nedgång på Instagram eller på coronaviruset låter jag vara osagt. (En möjlig felkälla här är att decembersiffrorna är räknade på kontots 10 senaste bilder medan junisiffran är snittet på de 20 senaste bilderna.)

En liten fingervisning om möjlig påverkan av kontostorlek är också att de 13 konton som idag har över 1 miljon följare har tappat 1,8 procentenheter i engagemang mot 1,0 för de som har under 1 miljon. Stora konton tappar isåfall mer än lite mindre.

Engagemangssiffran är en indikator på hur mycket personen faktiskt kan influera sina följare att engagera sig i innehållet, något som är av vikt för den som vill samarbeta med en influencer. Sedan finns förstås andra mätpunkter som konvertering etc.

Flera av dessa influencers har en engagemangsgrad som ligger under 1 procent idag, vilket är ganska lågt. Några konton sticker ut positivt åt andra hållet, och här är Linn Ahlborg den som lyckas absolut bäst med sitt innehåll. Hon har en engagemangsgrad på hela 8,65%, visserligen klart ner från 12,4% i december, men ändå en indikation på att hon kontinuerligt får sina 644.000 följare att gilla och kommentera.

Vad består engagemanget av?

Det är väldigt tydligt att det är en reaktion som dominerar. Hela 99% av reaktionerna är gillamarkeringar medan endast 1% är kommentarer. Spara och dela i stories är inte publik data.

Här räcker det heller inte med att bara titta på siffrorna. Den som sticker ut positivt just nu är Therese Lindgren som har en bit över 1000 kommentarer i snitt på sina senaste 20 inlägg (1136 st). Men siffrorna varierar enormt beroende på innehåll. Ett inlägg är en tävling där man ska kommentera för att vinna och detta inlägg har mer än 3700 kommentarer. Ett annat inlägg har bara 75 kommentarer, trots uppmaning att kommentera. Det är trots allt ganska enkelt att blåsa upp engagemanget med till exempel gilla/kommentera-tävlingar.

Antalet följare ökar, och minskar

När det gäller antalet följare så är det väldigt blandat. Man kanske kan förvänta sig att det är en kontinuerlig tillväxt, men 9 av 29 konton minskar istället, ett par av dem med över 4%. Träningsprofilen Linn Löwes har en imponerande tillväxt och har ökat från 2,1 miljoner följare till över 2,5, en ökning på hela 22%, vilket är starkt när man redan är ett av de största kontona.

Allra snabbast växer dock inredningsprofilen Hesho Hama Rashid som ökat med hela 36% sedan i december.

Har coronaviruset påverkat svenska influencers?

Det är naturligtivs mycket svårt att säga. Dels vet vi inte vad som påverkar följare och engagemang, dels är urvalet jag titta på relativt litet. Men nog finns det en nedåtgående trend som i tiden sammanfaller med utbrottet för covid-19.

Den influencer som har flest följare är Anna Nyström. Hon hade under senare delen av förra året en tillväxt på i storleksordningen 100.000 följare per månad. Ibland mer, ibland mindre. Men sedan årsskiftet har tillväxten dalat kraftigt och i maj till och med blivit negativ. Detta är en tendens vi kan se hos flera influencers, alltså att de som tidigare stadigt vuxit under senvåren och framförallt maj 2020 tappat följare.

Så sannolikt har coronakrisen haft en negativ inverkan på många av våra största profiler i sociala medier. Vissa segment av marknaden har säkert påverkats mer än andra. Influencers inom resor har förstås haft oerhört svårt att fylla sitt flöde med aktuellt innehåll och att ta nya betalda uppdrag. Det ska bli spännande att se utvecklingen framåt.

Fotnot: Instagram-statistiken har analyserats med hjälp av Socialblade.com.

Ni hittar mig på Instagram som @kullin

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

Ett inlägg delat av Hans Kullin (@kullin)

Flygskam och tågskryt – här är resetrenderna på Pinterest för 2020

 

Resetrender på Pinterest 2020

Statistik över hur vi söker efter information i sociala medier kan ge oss bra insikter i konsumenters beteenden och i olika trender. På Pinterest söker många efter inspiration kring bland annat resor och under året som gått har trenden varit tydlig med mer fokus på hållbarhet och resmål som inte är överbelastade av massturism. De svenska nyorden ”flygskam” och ”tågskryt” nämns också som typiska för den rådande medvetenheten kring resandets klimatpåverkan.

Resetrender 2020 enligt Pinterest

Tågresor: I takt med att medvetenheten om flygets klimatpåverkan söker allt fler efter miljövänligare alternativ för semesterresor, som tågresor. På Pinterest hittar du tips som ”5 anledningar att resa med tåg genom Schweiz” och ”Med tåg genom Europa på 25 dagar”. Sökningar efter inspiration kring tågresor har ökat med 107%.

Återanvändbara reseprylar: Intresset ökar för att ta med sig miljövänliga reseprodukter och tips på hur man packar smartare, med förpackningar som går att återanvända och som inte medför onödigt skräp. Sökning på ämnet har ökat med 48%.

Staycations eller hemester: Ett sätt för resesugna att minska sin klimatpåverkan är förstås att semestra på hemmaplan. Sökningar på weekend staycations ökade med 38%.

Miljövänliga städer: Många vill resa till städer som ligger i framkant när det gäller miljöarbete.  Pinterest-sökningar om gröna städer ökade med 47%.

Bilden nedan är på husen Bosco Verticale i Milano och ett exempel på modern arkitektur med inriktning på hållbarhet och miljö.

Bosco Verticale
Bosco Verticale

Bondgårdssemester: Lantligt boende på jordbruk blir allt mer populärt. Agriturism eller bondgårdsemester är ett sätt att resa och bo på ett lantbruk, där man kanske kan hjälpa till med vissa aktiviteter eller bara bo i lantlig miljö. Tips på ”agritourism” ökade med 57%.

Utlandsstudier: Intresset för att studera utomlands ökar och på Pinterest kan man hitta tips på allt från intressanta skolor och städer, till speciella appar och packningslistor. Typiska pins har rubriker som tex ”20 saker du behöver veta innan du pluggar utomlands” och ”Den ultimata guiden till att studera i Barcelona”. Sökningar på utbildningar utomlands ökade med 32%.

Reseberättelser: Pinterest är en guldgruva när det gäller att söka efter erfarenheter och upplevelser från olika resmål. De bästa tipsen får man ofta från resebloggare som dokumenterat sina resor.  Sökningar efter ”Travel stories” ökar med 125%.

För mina reseberättelser, läs gärna min reseblogg ”The World is Kullin”.

Reseblogg
Min reseblogg – The World is Kullin.

Miljövänliga resor: Via tips på Pinterest kan fler hitta smarta nya sätt att minska sitt koldioxidavtryck medan de upptäcker världen. Intresset för miljövänliga resor ökar med 73%.

Minskat koldioxidavtryck: Många vänder sig också till Pinterest för tips på hur man kan resa med minimalt utsläpp av koldioxid. Liknande sökningar ökade med 86%.

Läs mer om årets trender på Pinterest här. 

Följ mina resebilder på Pinterest här.

Stockholm

 

 

Varannan svensk oroas av ”fake news”

De senaste åren har begreppet ”fake news” blivit allt mer etablerat, inte minst sedan USA:s president Donald Trump frekvent använd frasen som ett sätt att smutskasta etablerade medier som granskar makten. Men i sin ursprungliga mening innebär ”fake news” snarare avsiktlig desinformation som sprids för att vilseleda allmänheten eller en specifik grupp i samhället.

I en undersökning som genomförts av YouGov på uppdrag av Readly, svarar personer i fem länder på hur oroade de är för falska nyheter och vad de kan tänka sig göra för att förhindra att exponeras för dem.

Svenskar minst oroliga över fake news

Nästan två av tre (64%)  i Storbritannien svarar att de är oroliga över fake news. I Italien är siffran nästan lika hög, 63%, medan i Tyskland (56%) och Nederländerna (57%) är det något lägre. Allra lägst andel är det i Sverige där 48% svarar att de oroas av falska nyheter. (klicka för större bild)

På frågan om de skulle vara villiga att betala för verifierad journalistik, alltså nyheter som har faktakollats av publicisten, så svarar endast 15% i Storbritannien ja.  I Sverige var samma siffra 21%, vilket var störst andel i undersökningen.

Respondenterna i undersökningen fick också svara på frågan om vilka faktorer som skulle säkerställa trovärdigheten i en nyhet (de fick välja topp tre alternativ). Britter var mer benägna än andra att faktakolla själva. Personer i Nederländerna satte relativt sett högre värde på att nyheten var bakom betalvägg.

Statistik fake news

Läs mer om undersökningen här och här.

Fyra av tio svenskar har förtroende för media

Den globala rapporten Reuters Institute Digital News Report 2019 pekar på att förtroendet för media idag minskar, men i Sverige ligger siffran still under de senaste åren. Fyra av tio svenskar (39%) har förtroende för media generellt. 48% har förtroende för medier som de själva använder.

Det är vanligt att falska nyheter sprids i sociala medier och SVT har här en checklista för hur du känner igen fake news.

Hos Internetkunskap finns också en bra genomgång av vad fake news är och vad det inte är (hint: det som Trump använder begreppet för).