Det blev en hel del snack kring den Facebook-rapport som nyligen släpptes och bland annat Brit Stakston och Mikael Zackrisson skrev om hur skevt det kan bli när de som rapporterar (både avsändare och medier) väljer ut en väldigt negativ vinkel ur en viss statistik. Det i sig kanske inte var något direkt fel även om effekten blev en väldigt tråkig nyhetsvinkel. Men som Simon Sundén också påpekar så finns det ett stort problem i att dra alltför långtgående slutsatser ur statistik som inte är representativt för den population man undersökt. Och det framgick inte särskilt bra under medierapporteringen initialt.
Nu har det kommit ännu en undersökning om sociala medier där rapporteringen hamnat helt snett. MedieAkademin och PR-byrån Welcom har släppt en SIFO-undersökning om svenskarnas kunskaper och inställning till Twitter. I pressmeddelandet skriver man att:
”Hela 75 procent av befolkningen, känner inte ens till mediekanalen [Twitter]”.
Denna vinkel snappades upp av Dagens Media som noterar att ”svenskarna struntar i Twitter”:
”75 procent har aldrig ens hört talas om Twitter.”
Även The Local noterar att:
”Twitter ’unknown’ to 75 percent of Swedes” samt att ”Three out of four Swedes have never heard of Twitter…”
Problemet är att påståendet i pressmeddelandet att 75 procent av befolkningen inte känner till Twitter, inte stämmer. Det är en svepande formulering som inte har täckning i frågeformuläret. Enligt svarsalternativen är det nämligen endast 24 procent som ”inte alls” känner till Twitter, inte 75 procent. För att komma upp i 75 procent så måste man räkna med de som inte känner till Twitter särskilt väl, och det betyder förstås att de känner till Twitter men inte vet så mycket om hur det fungerar. Det är alltså inte alls samma sak som att de aldrig hört talas om Twitter.
Hur en PR-byrå kan misslyckas med att formulera en korrekt slutsats ur ovanstående svarsalternativ är svårt att förstå. Det är deras jobb att kunna sånt. Detta återupprepas sedan av de medier som rapporterar om undersökningen eftersom de inte tar sig tid att titta på hur svaren fördelats i själva undersökningen.
Det är förståeligt att det kan bli fel när tempot i nyhetsarbetet skruvats upp till en sådan nivå att många inte har mer än några minuter att lägga på varje artikel, men man kan ändå bli beklämd när ingen bemödar sig att dubbelkolla informationen. Är det inte på grund av den redaktionella processen som vi behöver medier, för att granska källor och värdera olika utsagor? Dessutom måste de företag och organisationer som sammanställer statistik och rapporter bli bättre på att lägga fram rätt information från första början så att det går att kritiskt granska all information direkt från källan. Blir det fel i första kommunikationen så blir det fel längs hela linjen.
Gör om, gör rätt.